torsdag 24 mars 2011

Till Tusse

Finner inga ord som räcker till men behöver skriva av mig lite. Många tårar har fallit idag. Min katt Tusse är inlagd på sjukhus. Ensam och dålig. Han mår inte alls bra. Det började igår med att han kastade sig ner på golvet från en fåtölj, där låg han sen och hade krampanfall, hela katten låg och ryckte i hela kroppen. Stefan tog honom till djursjukhuset och satt där till klockan var typ halv 2 (kom dit strax innan 22). Under tiden de var där fick han några anfall till. Sedan fick han läggas in. Han har urinvägsinfektion, högt sockervärde, urinsten och väldigt dåliga njurar. Ändå vet man inte vad som just orsakade anfallen. Han har inte fått fler idag men är tydligen inte sig lik. Pupillerna är olika stora så man befarar något på hjärnan. De skulle ta några prover till idag o imorgon får vi veta om de visade något eller ej. Det ser inte ljust ut... Visst kan man utreda mer, men det finns inga garantier för att det går att bota och han lider under tiden... Hemskt är det. Han har gått ner ett par kg med...

Visst kostar det oss massor av pengar nu när han är inlagd, trots att han är försäkrad, men då vet vi i alla fall att vi gör vad vi kan för vår älskade katt. Han är bara 9 år.

Jag älskar dig min Tusse. Jag saknar dig och tänker på dig. Är så ledsen. Du är söt, jättekelen, mysig, busig och jättego! Din päls är så mjuk och fin. Du har haft så mycket tålamod med alla barn och du tycker så mycket om våra barn. I nästan 9 år har du bott hos oss, glömmer aldrig när vi hämtade hem dig. Har så många minnen. Du tycker så mycket om att ligga ute på sommaren, i uterummet eller på balkongen där vi bodde förut. Du har varit så social och många har velat ha dig med sig hem. Jag vet inte hur jag ska kunna bli glad just nu. Kommer aldrig att glömma dig Tusse. Hatar att du inte är här hos oss och ligger i mitt knä just nu. Imorgon ska vi nog åka in till djursjukhuset men chansen att du får följa med hem är inte så stor. Jag gråter o gråter. Hoppas du vet hur älskad du är! Dizzy går här hemma ensam nu, hon vilar ju mest men verkar leta efter dig med.

Min enda tröst är att Tusse aldrig varit sjuk, så jag hoppas han har haft en bra liv, underbara katt!
Usch, vilken födelsedag husse fick idag. Vi har mest varit ledsna och gråtit en hel del... Husdjur blir som familjemedlemmar och det gör ont i mig när han inte är här, vår "Tussilago". Mirabelle förstår inte hur allvarligt det är, men hon kommer också att sakna dig Tusse. Om jag får be om ett enda under just nu vill jag bara att min katt ska bli frisk, genast! Vi ses imorgon Tusse, jag längtar efter dig så att det gör ont!

1 kommentar:

  1. Jag vet tyvärr hur jobbigt det är. Fick avliva vår hund på min födelsedag för några år sedan. Han hade förmodligen cancer i magen. Låg och skrek hela natten och sen lät pappa mig ta beslutet om vi skulle avliva eller inte. Inget svårt val när han legat i min famn hela natten och darrat av smärta :( Men han var 12 år, halvblind och allmänt gammal men oj så älskad.

    Kramar till er

    SvaraRadera